Lär känna årets föreläsare

Föreläsarna presenteras utan inbördes ordning

Privatpraktiserande psykoanalytiker, utbildad i Paris. Ursprungligen legitimerad psykolog med specialistkompetens i klinisk psykologi och legitimerad psykoterapeut. Docent vid Göteborgs universitet i idé- och lärdomshistoria. 


Grundade 1997 Freudianska föreningen. Hedersmedlem i Svenska psykoanalytiska föreningen (IPA) i Stockholm sedan 2012.


Redaktör och ansvarig utgivare för Arche – tidskrift för psykoanalys, konst, humaniora och arkitektur.


Författare till sammanlagt femton böcker och en mängd kapitel i skilda antologier.


 Har ägnat sig åt den franska kulturen sedan senare delen av 1980-talet och bidragit till förord, efterord, fackgranskningar och översättningar till en mängd böcker och artiklar från franska, bl a Jean-François Lyotard, Pierre Legendre och Elisabeth Roudinesco.


Har författat en rikhaltig mängd vetenskapliga artiklar och publicerat artiklar i kulturtidskrifter som Ord & Bild, Divan och Glänta. Publicerade 2021 ”La tradition suédoise et les chiffres” i Essaim, nr/2021, s 55-59.


Erhöll 2006 franska utbildningsministeriets Officier dans l’Ordre des Palmes Académiques som utdelas ”till dem som på ett förtjänstfullt sätt och i ett internationellt perspektiv bidragit till att sprida fransk kultur och stärka intresset för det franska språket”.

  • Legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, handledare och författare.


  • Har varit verksam i drygt fyrtio år, främst på Karolinska sjukhuset i Stockholm och Akademiska sjukhuset i Uppsala.


  • Annas arbete har där inriktats på forskning och behandlingsutveckling, bl.a. för suicidala, självskadande patienter med emotionell instabilitet, EIPS (Borderline personlighetssyndrom). 

Jag heter Hisyar Dirok och har mina rötter i Kurdistan. Jag är leg. Psykolog/psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi samt specialist i klinisk psykologi. Jag läste min psykolog- och psykoterapeututbildning på psykologiska institutionen, Stockholms universitet och min handlednings- och lärare i psykoterapiutbildning på Kunskapscentrum, Karolinska Institutet. Sedan år 2002 har jag arbetat som psykolog.

 

Jag arbetar för närvarande på Örebros traumamottagning för vuxna. Innan dess har arbetat inom region Örebro Allmänpsykiatri öppenvård, Örebro universitet/psykologprogrammet som handledare och lärare samt på utvecklingsenheten för psykoterapi och psykologisk behandling inom Region Örebro län där jag även har varit delaktig i planeringen och utförandet av grundläggande psykoterapiutbildning för psykiatripersonal.

Medverkar regelbundet som psykologisk expert i TV4 och Sveriges Radio. Författare till böckerna Känslofällan och Smartare än din telefon. All royalty doneras till välgörenhet via www.geeffektivt.se. År 2017 mottog hon Lilla Psykologpriset för sitt engagemang i att sprida psykologi till en bredare allmänhet.


Om föreläsningen

Psykologi är en viktig nyckel i all samhällsförändring. Vi psykologer behöver nå ut med vår kunskap utanför terapirummet, till organisationer, beslutsfattare och allmänheten. Att lyckas är lättare än man kan tro - det handlar om att våga försöka. I den här föreläsningen får du lära dig hur du hittar platsen där du kan göra störst skillnad och vad du kan göra redan nu för att ta dig dit. Vare sig det är att skriva böcker, starta företag eller bli politiker.



Maria Ojala är doktor och docent i psykologi vid Örebro Universitet. Hon har cirka tjugo års erfarenhet av att bedriva forskning om unga och globala miljöproblem ur ett psykologiskt perspektiv.


Marias forskning fokuserar bl.a. på hur unga hanterar klimatoro och går tillväga för att uppväcka hopp inför detta problem samt hur dessa tillvägagångssätt relaterar till klimatengagemang och psykologiskt välmående.  

Om föreläsningen

I en tid där många unga trots ett stort intresse för klimatproblemtiken också känner uppgivenhet inför detta globala hot kan man fråga sig hur unga som ändå är engagerade gör för att motivera sig själva till att orka vara aktiva. I detta föredrag kommer psykologisk forskning om unga, hopp och klimatengagemang att stå i fokus.


Olika källor till övergripande hopp inför klimatfrågan samt forskning om hur unga går tillväga för att uppväcka en praktikbaserad känsla av hopp i relation till hållbarhetskonflikter redogörs för. Studier om hur dessa skilda former av hopp relaterar till olika former av klimatengagemang presenteras också. Implikationer för klimatkommunikation och klimatundervisning diskuteras.

Filip Bromberg är leg psykolog med examen från Uppsala Universitet 2017. Under studietiden började han intressera sig för psykedelisk vetenskap och var en av medgrundarna till föreningen Nätverket för psykedelisk vetenskap. Sedan 2015 har han arbetat med att främja och finansiera forskning i Sverige, bl.a. som ordförande i stiftelsen Osmond Foundation.


Sedan 2021 arbetar Filip med psykologföretaget Nysnö AB, med intentionen att lägga grunden för framtida implementering av psykedeliska behandlingsmetoder i Sverige. 

Dan Katz, leg. psykolog, leg psykoterapeut och styrelseledamot i Vetenskap och folkbildning (VoF) har de senaste tjugo åren engagerat sig mot pseudovetenskap inom psykologin. Han har varit inblandad i flera fall där skojare - eller rena bedragare - har avslöjats.


Han kommer att berätta om ett stort, men ändå i mycket dolt fenomen, ge några exempel och även berätta vad man kan tänka sig att göra åt problemet. Även en slarvighet med vetenskaplighet inom den etablerade psykologkåren kommer att diskuteras.

Om föreläsningen

Statistiken talar sitt tydliga språk. Kvinnor utför fortfarande en timme mer obetalt arbete i hemmet per dag än män. Kvinnor tar ut mer föräldraledighet, vabbar och arbetar deltid i högre utsträckning än män. Löneskillnaderna består. Det är den krassa statistiken. Men vi vet också att statistiken inte visar allt. Det finns många små detaljer i vardagen som inte mäts. Men som känns. Som skaver. Stressar. Brödsmulorna som ligger kvar på bordet. Tvätten som aldrig tvättar, viker och lägger sig i rätt byrålåda själv. Alla de där födelsedagarna som ingen minns, gympapåsar som ska packas, helhetsperspektivet. Projektledarrollen. Det känslomässiga ansvaret. Att vara den som ständigt tar initiativet till att prata och lösa problem. Och så till sist konsekvensen. Utmattningen som lurar där runt hörnet. Det handlar om en generation av kvinnor som går på knäna.Vi behöver sätta ljuset på det här samhällsproblemet och lyfta skulden och skammen från enskilda kvinnors axlar. Individuella hanteringsstrategier räcker inte när det är hela samhället som är skevt. Vi kan inte hålla på och plåstra om oss en och en människa i taget, när våra arbetsmiljöer och hemmamiljöer och offentliga miljöer behöver ett jättestort bandage. Vad är det då som ställer till hinder för oss? Varför verkar det vara så himla svårt att förändra? Hur kan vi göra för att närma oss riktig jämställdhet och inte bara fastna i tomma ord. Hur kan vi förebygga risken att bli sjuka av stress?

Sandra handleder, utbildar och föreläser inom områden som rör människor och deras beteenden kopplat till kontextuella faktorer. Vad påverkar människors upplevelse av stress och otrivsel? Hur kan vi förstå psykisk ohälsa ur både ett individ och samhällsperspektiv? Hur bygger vi upp strategier och förmågor som hjälper oss att hantera livets och arbetslivets utmaningar?


Sandra utgår alltid från en modern och kunskapsbaserad grund i sina föreläsningar och utbildningar. Hon är i grunden legitimerad psykolog och drivs av ett stort engagemang och intresse för frågor om jämställdhet. Läste parallellt med psykologprogrammet genusvetenskap och har haft särskilt fokus på frågor kopplat till makt, kön, relationer och föräldraskap. Hon förklarar i sina föreläsningar hur språk, makt och beteenden fungerar med konkreta och vardagsnära exempel. 

Om föreläsningen

Militärpsykologin i Sverige har en spännande och skiftande åttioårig historia: från Professor Torsten Huséns (Sveriges första kliniska psykolog) djupintervjuer med mönstrande unga män på slutet av 40-talet, via Militärpsykologiska institutets LSD-experiment och utvecklingen av det banbrytande Defense Mechanism Test, DMT, för urval av piloter på 60-talet, till den moderna Försvarsmaktens urvals-, utbildnings- och uppföljningssystem. 


Jag är professor i psykologi och föreståndare för CBU, Centrum för forskning om barns och ungas psykiska hälsa och uppväxtvillkor, vid Karlstads universitet. Min forskning handlar om barns och ungas, men även vuxnas, utsatthet och psykiska hälsa.


Forskningsområdet omfattar barns och ungas utsatthet genom övergrepp, till exempel sexuella övergrepp eller fysisk misshandel, men också sexuell exploatering, utsatthet för oönskade internetrelaterade händelser samt insatser för barn och unga som är anhöriga eller omsorgsgivare till familjemedlemmar som har allvarliga psykiska problem. När det gäller vuxnas utsatthet ligger fokus på sexuella trakasserier på den akademiska arbetsplatsen eller i studiemiljön, tandvård för personer som upplevt sexuella övergrepp samt insatser för familjer där en familjemedlem har psykisk ohälsa.

Niklas Laninge är leg. psykolog, utbildad vid Göteborg och Stockholms universitet. Han är Sveriges ledande expert inom beteendeinsikter, ett ämne han författat tre böcker om.

Niklas leder Sveriges största enhet för beteendeinsikter och målet med hans föreläsning är tydligt: att du som lyssnar ska bli så pass peppad att du vill ansluta dig till enheten när du tagit examen.


Niklas Laninge berättar om hur han använt sin psykologexamen på ett lite annorlunda sätt. Hör honom berätta om projekt som fått 500 000 unga att spara mer pengar, som fått besparat Sveriges återvinnare 25 miljoner och som inspirerat FN och EU kommissionen i sitt arbete att minska konsumtion av engångsplast.


Amanda Klysing är doktorand i psykologi vid Lunds universitet. Hennes forskning inriktar sig på intersektionell social kategorisering, gruppbeteckningar och genusrättvist språkbruk. Hon har ett särskilt fokus på intersektionen mellan kön och sexuell läggning, där hon undersöker hur dessa kategorier samverkar för att skapa olika sociala positioner, vilket språk vi använder i relation till dessa och hur våra förväntningar utifrån social kategorisering påverkar rekryteringsprocesser.


Det finns omfattande psykologisk forskning om uppfattningar av olika enskilda sociala kategorier i termer av kategorisering och stereotypisering. Forskning visar till exempel att det finns stereotyper om kvinnor som omhändertagande och stereotyper om bisexuella personer som förvirrade; men vad innebär det för våra uppfattningar om bisexuella kvinnor? 

Den här föreläsningen kommer ge en introduktion till vad psykologisk forskning med ett intersektionellt perspektiv tillför till vår förståelse om hur vi ser på sociala kategorier, varför vissa positioner ses som intersektionella men inte andra, och vilka konsekvenser som uppfattningar om sociala kategorier kan ha rent praktiskt. Föreläsningen kommer röra sig mellan ämnen såsom mentala representationer av sociala kategorier, intersektionella stereotyper, relationen mellan språkbruk och kategorisering. Detta är särskilt viktigt att ha kunskap om som psykolog då stereotypisering kan få negativa effekter på områden såsom organisationskommunikation och rekrytering.

Kristin Öster är doktorand, psykolog, föreläsare och skribent. Kristin har en bakgrund som fackligt förtroendevald, där hon bland annat lett centralorganisationen Saco studentråd som samlar 100 000 studenter i Sverige.


Efter studierna arbetade Kristin som föreläsare och organisationspsykolog på Psykologifabriken. Idag är Kristin doktorand vid Karolinska Institutet, och hennes avhandlingsarbete handlar om stress och återhämtning i relation till arbetstider. Hon leder därtill en lokal socialdemokratisk förening och är aktuell med ett kapitel om preventivt arbete för psykisk hälsa i en nyutgiven antologi ”Förändra er eller dö – en reformantologi för att samla halva folket” utgiven av moderaterna Oliver Rosengren och Jesper Skalberg.

Om föreläsningen

Många väljer att engagera sig vid sidan av studierna, vilket ofta ger vänner för livet, ny kunskap och inspiration inför det kommande yrkeslivet. Samtidigt kan det lätt bli lite för mycket. Det är en fin balansgång mellan att brinna starkt för en fråga, och undvika att själv brinna upp. Kristin har en lång historia av förtroendeuppdrag och ideella engagemang bakom sig, och har därtill arbetat med att utbilda ledare och arbetsgrupper inom civilsamhället. I den här workshopen får du ta del av forskning kring stress och samarbete, som vi omsätter i verktyg för att kunna jobba smartare som ideellt engagerat, ge mer utrymme för återhämtning och därmed orka hålla lågan uppe över tid.

Jag har varit psykolog i nästan hela mitt 70-åriga liv. Tidigt som en anpassningsstrategi för att inte släppa andra för nära mig efter att ha blivit sviken av mina föräldrar och hamnat hos släktingar där jag inte trivdes. Som grabb gjorde jag mig poppis och fick vara med genom att bry mig om hur kompisarna mådde. Jag utvecklade förmågor som att vara duktig, ta ansvar och ganska snart letade jag efter ledaransvar, typ scoutledare, elevrådsordförande och längre fram studentkårsordförande i Umeå. Mitt liv har präglats mycket genom de talanger jag tränade på i min uppväxt. Är engagerad i amatörteater, friluftsliv, lokaldemokratifrågor men framför allt har idéen om vikten av personlig utveckling hela livet levt och lever med mig. Tror att ”växa som vuxen” färdigheter och psykologiska kunskaper om människan är en mycket viktig del i arbetet att hantera det paradigmskifte som jag tror världen står mittuppi just nu. Jag arbetar kliniskt med traumaarbete på Västerviks smärtenhet, har privat mottagning med gestaltterapi, åtar mig olika organisations- och handledningsuppdrag och flera slag av ledar- och konsultutbildningsprogram. Allt är kopplat mer eller mindre till Gestaltteoretisk metodik på fenomenologisk och existentiell grund.

Om föreläsningen

Den vanliga meningen av ordet Hopp är förstås viktigt i psykologisk arbete på flera sätt men fenomenet kan också bli en fälla. Att Hoppas på att något ska förändras eller att andra ska förändras.. att inte våga se och acceptera det som är just nu eller inte förmå inse att det oftast är jag som behöver släppa föreställningar jag håller fast vid.

Därför är jag mer stimulerad av ordet Hopp i meningen att Hoppa. Dvs att undersöka vad det innebär att släppa fast mark i nuet, hamna i förvirring och tillfällig förlust av kontroll för att bli medveten om kanske rädslan och skammen. Och kanske få uppleva friheten i att inte vara så självfokuserad. Att i psykologisk kontext uppmuntra till att i stunden experimentellt vågar Hoppa ur invand trygghet och in i det ovana kan bli ett ypperligt lärtillfälle för mig eller oss tillsammans att se vad jag/vi håller fast i självbild/normer och inlärda mönster/kultur. Det kan ställa mig/oss inför de existentiella valen vad jag/vi vill och vågar och väljer från nu och framåt. I relationer är ju inlärda föreställningar och tolkningar alltid verksamma men vi kan, med träning och ökad medvetenhet, mer få uppleva tillvaron som det ständiga föränderliga oberäkneliga flöde från stund till stund som den är..  



Hur påverkas vi av att inte passa in i det som är förväntat eller accepterat i samhället? Går det att hitta styrka i att vara i minoritet? Kan man vara många?


Dessa frågor tas upp och besvaras på denna föreläsning om identitet, utanförskap och motståndskraft. På föreläsningen diskuteras även frågan huruvida det finns en svensk kulturell identitet och hur den i så fall förhåller sig till individers egna identiteter.

Fredric Bohm är Leg. Psykolog, socionom och författare. Han har lång erfarenhet av att arbeta praktiskt med par och individer som strävar efter att få relationer att fungera.


Fredric började sin karriär med att arbeta på socialjouren i Eskilstuna och har sedan dessa arbetat som parteraput och rådgivare både i Sverige och utomlands. Idag arbetar han som utvecklingschef på Wildfire kulturbyrå och är en av Sveriges mest anlitade talare på ämnet relationer.

Om föreläsningen

Väl fungerande relationer är en av de allra viktigaste faktorerna bakom livskvalité, det är också många som med varierande framgång söker ett långsiktigt förhållande. Samtidigt är det mycket tyder på att det blir allt svårare för människor att träffa någon, behålla någon, eller få en relation att hålla över tid. Kanske är det dags att ge upp drömmen om kärlek? Vad kan psykologer bidra med för de som söker kärlek, vad vet vi om vilka som passar ihop, hur man ska bära sig åt för att hitta någon att dela livet med och hur får man en relation att fungera?



Sanna är socionom, leg. psykoterapeut samt docent. Hon är också enhetschef på ätstörningsenheten, DBT-enheten samt traumamottagningen i Örebro


Om föreläsningen

Interpersonell psykoterapi är en strukturerad och tidsbegränsad behandlingsmetod som främst är utformad för patienter med depression, men som också har visat god effekt vid flera andra psykiatriska tillstånd. Föreläsningen kommer att beskriva vad Interpersonell psykoterapi är och hur man kan jobba evidensbaserat med IPT med olika patientgrupper.

Peter Jansson är författare, filosof och privatpraktiserande psykoterapeut och psykoanalytiker i Göteborg. Han verkar inom en freudsk, lacaniansk och existensfilosofisk tradition. Hans forskningsfält är skärningspunkten mellan psykoanalys och kultur (konst, film och litteratur) där han har skrivit artiklar och förord och medverkat i antologier. Han har skrivit boken Själens krypta: Några tankar om Karin Boyes Kris (2018), och är nu i slutfasen av tre böcker om filmskaparen Krzysztof Kieślowski och har ett pågående skrivprojekt rörande konstnären Caravaggio.

Om föreläsningen

Hur kan man tala om hopp i skuggan av pandemin, en hotande klimatkatastrof, krigets Europa och hotande auktoritära krafters utmanande av den västerländska demokratin? Det är lätt att hoppets tematik reduceras till en ytlig optimism eller en narcissistisk framtidstro, som inte beaktar människans tragiska villkor och öde. I detta föredrag avser jag att – med utgångspunkt i existensfilosofin, psykoanalysen och teologin – försöka tala om hopp som erkänner dödens och förlustens existentiella sanning, men ändå i all förtvivlan vittnar om hoppet som en autentisk möjlighet till nyorientering i världen och i livet.



Om föreläsningen

Utvecklingen av AI och AR börjar nu närma sig det man tidigare sett illustrerat i Science fiktion filmer. Föreläsningen kommer gå igenom hur AI är uppbyggt och dess principer och även gå in på vilket sätt det kan tillämpas för att analysera människor. Den ingående analysen som kan göras om människor kan användas i både goda och onda syften. I en diktatorisk repressiv stat skulle det kunna användas för att samla information och hålla kontroll på sina medborgare, men det skulle också kunna bidra till en ökad förståelse med förbättrade resultat inom behandlingen utav psykisk ohälsa. AI kan ge resultat från mycket komplexa beräkningar på statistiska data som kan användas för t.ex. olika medicinska bedömningar. Arbetet med utvecklingen av glasögon som kan presentera information för den som bär dem öppnar upp möjligheter att i realtid få ingående information om miljön man befinner sig i. Det skulle därmed i en nära framtid vara möjligt i en psykoterapeutisk situation att en har på sig ett par smarta glasögon som presenterar en mängd information. Inte enbart sådan information som finns tillgänglig på internet, utan också sammankopplat med AI-algoritmer som genomför djupare analyser av fysiologisk respons, röstanalys, språkanalys, analys av motorik/ögonrörelser med mera för att ge information om känslotillstånd, tecken på om man medvetet talar osanning/simulerar, ifall man är påverkad av någon substans/läkemedel, tecken till psykisk funktionsnedsättning, tecken till djupare depression eller annan psykisk ohälsa. Även om det ger stora möjligheter innebär det ett enormt integritetsintrång och mycket utav de vanliga sociala samspelsreglerna sätts ur spel. Vad skulle det innebära för en psykoterapeutisk roll? Vad skulle det innebära etiskt?



Örjan Falk är Psykiatriker och Överläkare inom Psykiatrisk öppenvård. Innan utbildningen till läkare var han Polis i Göteborg och studerade Rättspsykologi på Göteborgs Universitet. Under läkarutbildningen påbörjade han forskning inom Rättspsykiatri och disputerade senare 2016 i avhandling Aggressivt Antisocialt beteende: Riskfaktorer och personlighet. Under det senaste året har forskningen fokuserats mot användningen av Artificiell Intelligens inom diagnostik/utredning. För närvarande pågår klinisk och experimentell forskning inriktat mot att detektera drogpåverkan genom AI-analys utav videosekvenser från ansikten. Den forskningen angränsar till annan forskning som pågår runt om i världen inriktade mot att detektera mänskligt känslouttryck, mäta puls, blodtryck och blodflöde i ansiktet, genom analys av bland annat blick och ögonrörelser diagnosticera ADHD- och autismspektrumproblematik med mera.



Robert Johansson är leg. psykolog och docent i psykologi vid Psykologiska Institutionen vid Stockholms universitet. Hans forskning är i huvudsak i fältet Artificiell Generell Intelligens (AGI), som är en tvärvetenskaplig ansats till att konstruera generellt intelligenta system.


Detta forskningsfält befinner sig i skärningspunkten mellan datavetenskap, psykologi, kognitionsvetenskap, och andra relaterade discipliner. Den teoretiska ansatsen i forskningen är psykologiska modeller hämtade från den inlärningspsykologiska teorin Relational Frame Theory. Tillsammans med kollegor leder Robert den nystartade forskargruppen Stockholm AGI Lab som är skapad genom ett samarbete mellan Stockholms universitet och KTH.

Om föreläsningen

Vi hör i princip varje dag om hur artificiell intelligens kan prestera bättre än människor på en mängd olika områden. Men är det något som människor verkligen är bättre på än maskiner, så är det att vara lite halvbra på mycket. Vi tycks vara riktigt bra på att fatta beslut trots ofullständig kunskap, ofta i situationer när vi inte räknat med att behöva fatta beslut. Detta är riktigt svårt för de flesta typer av artificiell intelligens. Området Artificiell Generell Intelligens (AGI) intresserar sig just för detta - hur maskiner kan utveckla en generell kunskap som går att använda i en mängd olika sammanhang. Det visar sig att maskinerna kommer att behöva ett känsloliv och självkännedom för att klara denna uppgift. Oväntat har en dörr öppnats till en ny typ av förståelse för oss själva, med hjälp av utvecklingen inom området Artificiell Generell Intelligens. 

Daniel Maroti är psykolog och forskare, med psykodynamisk behandling vid funktionella somatiska syndrom som specialområde. Han har länge haft ett stort intresse för hur kropp och själ hänger samman, och hur psykologiska faktorer påverkar sjukdomsförlopp.


I hans avhandling har han studerat effekten av Emotional Awareness and Expression Therapy vid funktionella somatiska syndrom men också om bearbetning av känslor är en av de faktorer som kan bidra till tillfrisknande. Daniel har arbetat inom vitt skilda verksamheter alltifrån från hjärnskaderehabilitering, stressmottagning till primärvård och psykiatrisk öppenvård. Daniel lever tillsammans med sin sambo med fyra barn i en stor bonusfamilj.



Leg psykolog, auktoriserad existentiell psykolog (via Sällskapet för existentiell psykoterapi) samt privatpraktiserande psykoterapeut i Stockholm. 


Om föreläsningen

Vad är att leva fullt ut och vilken roll spelar existentiella frågor i tillvaron?


Fallexempel och varför det är viktigt för psykologer med ett existentiellt perspektiv.

Steven Linton är professor emeritus i klinisk psykologi vi Örebro universitet, verksam vid Center for Health and Medical Psychology (CHAMP). 


Hans många publikationer berör hur psykologiska faktorer kan användas i behandlingen av olika sjukdomar som långvarig smärta och insomni.  Han är leg. psykolog och leg. psykoterapeut.

Ida Flink är legitimerad psykolog och docent i psykologi vid Center for Health and Medical Psychology (CHAMP), Örebro universitet.


Hennes forskning handlar om psykologiska faktorer vid olika typer av smärta, och kbt vid smärtproblematik. Hon är särskilt intresserad av psykologiska faktorer i vulvodyni och andra ohälsotillstånd som särskilt drabbar kvinnor. Ida har författat ett antal böcker inom hälsopsykologi och kbt.



Niklas Möller är psykolog, psykoterapeut och specialist i psykologisk behandling/psykoterapi. Verksam som verksamhetschef och psykolog vid Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Uppsala.


Författare till böckerna Krig, tortyr och flykt - vad gör det med människan och hur vi kan hjälpa samt Existentiell beteendeterapi - livet, döden och Skinner.

Utbildad psykolog vid Uppsala Universitet, doktorand vid Karolinska Institutet. Författare till tre böcker. Compassionfokuserad terapi (2013), Compassioneffekten (2016) och Yogahjärnan (2022).


Skapare till appen Compassionlifestyle för att stärka inre trygghet och självmedkänsla. Har arbetet kliniskt med vuxna och jobbar nu vid BUP samt handleder och föreläser.

Om föreläsningen

På PS22 ska Wurm presentera projektet mer ingående.Minoritetsstress är den utsatthet som upplevs av individer på grund av att de tillhör en minoritet. Minoritetsglädje är motsvarande positiva upplevelser kopplade till identiteten, men detta har beforskats i mindre utsträckning.


Under föreläsningen ges en kortare bakgrund till den aktuella pågående studien. Den planerade interventionen beskrivs där tre olika insatser riktar sig mot tre olika sätt som minoritetesstress kan upplevas på. Ett särskilt fokus kommer att vara på minoritetsglädje och resultat från den inledande intervjustudien om minoritetsglädje presenteras.

 

Matilda Wurm, PhD, är legitimerad psykolog och har skrivit en avhandling inom hälsopsykologi. Wurms undervisning och forskning har bland annat fokuserat på HBTQI+ psykologi, med ett särskilt fokus på transfrågor.



Idag är Wurm anställd som lektor i socialt arbete på Örebro universitet och forskar på 50% i ett projekt om minoritetsstress och minoritetsglädje hos transpersoner som bland annat innefattar en interventionsstudie.